Kap 24
Kälken började sakta in och Jonas
insåg att han hade klarat sig ner för backen. Men det var inte som
han trodde han kom aldrig till någon by som han gjorde i drömmen,
det ända han såg var träd med massor av snö på sig. Jonas
hoppade av kälken och lyfte upp Gabriel som var alldeles blå av
kyla och han var helt tyst.
-Kom igen då Gabriel! Vakna! Det är
inte så långt kvar, jag lovar, du får inte dö!
Gabriel vaknade inte men efter en stund
så hörde Jonas att Gabriel hostade till.
-Lever du Gabriel?
Gabriel började skrika igen, så kom
Jonas på att han hade lite minen kvar från värme. Det var svårt
för Jonas att få fram det sista minnet av värme men till slut
kände Jonas hur värmen spred sig i hans kropp. Han tänkte först
spara det sista minnet men han tyckte att det var viktigare att ge
det till Gabriel så han blir varm än att han själv är det. Jonas
drog upp Gabriels tröja och lade händerna på hans rygg som var
iskall men efter en stund kända Jonas hur värmen fördes över.
Jonas kände hur värmen spred sig i Gabriels rygg och Jonas såg att
Gabriel piggnade till.
Jonas såg att det blinkade till bland
träden och så såg ett ljus som närmade sig honom. Jonas såg att
det det var en man som var ute och gick, det såg ut som att han
skulle på kalas för han hade fin byxor och en lång svart jacka.
Mannen stod nu rakt framför Jonas och Gabriel och bara glodde på
dom och till slut frågade han.
-Var är ni ifrån, frågade mannen
-Vi är ifrån Enahanda.
-Men varför har ni kommit hit? Sade
mannen
-Vi lämnade Enahanda för att Gabriel
skulle bli dödad.
-Så därför lämnade ni Enahanda,
sade mannen
-Ja det gjorde vi.
-Vill ni följa med hem till min stuga
och fira jul? Frågade mannen
-Ja gärna, sa Jonas
Jonas känner hur värmen kommer till
baka i kroppen. Han lyfter upp Gabriel och viskar i hans öra
-Nu är vi snart framme Gabriel vi
klarade det!
När dom hade gått ett tag så såg
Jonas hur det började ljusna upp bland träden. Han frågade mannen
var dom var nu?
-Nu har vi kommit fram till
Annorstädes, sade mannen
-Är det verkligen sant, frågade Jonas
-Ja vadå, sa mannen
-Jag hade aldrig kunnat tro att vi
skulle kunna komma hit, sade Jonas
" Kälken började sakta in och Jonas insåg att han hade klarat sig ner för backen. Men det var inte som han trodde han kom aldrig till någon by som han gjorde i drömmen " Jag tyckte du hade en bra början och jag fick bilder om hur Jonas ser det.
SvaraRaderaDet du borde tänka på är att berätta på mer om det som händer t.e.x
"-Kom igen då Gabriel! Vakna! Det är inte så långt kvar, jag lovar, du får inte dö!" hade gabriel svimmat eller sov han eller ?
bra skrivit Johan!
du slutade så bra så att jag skulle vilja veta vad som händer när dem kom in i byn hur det såg ut osv :)
SvaraRaderaHär kommer min lilla coachning inför bearbetningen:
SvaraRadera* Du använder ordet "såg" en herrans massa gånger. Titta om du inte kan variera dig lite mer så att du inte behöver upprepa det ordet hela tiden.
* Jag hakar upp mig lite på att mannen så plötsligt frågar om de vill följa med och fira jul. Han känner dem ju inte. Kan du bearbeta det stycket så att det känns mer trovärdigt? Gör det gärna genom att beskriva vad som händer (som du har gjort i första och andra stycket).
Jag tror aldrig att du har skrivit en så formellt korrekt text, Johan. Kul att se!!